stinna

Jag har för första gången i mitt liv fått ett kärleksbrev! Och det berörde mig otroligt mycket , tänk.. Ett kärleksbrev till mig?! Jag har säkert skrivit 100 stycken i mitt liv, allt i från små lappar under täcket till långa brev.. Å nu vet jag själv hur det känns att få ett!
Dessutom av min bästa vän.

Ett brev som beskriver vilken fin vän jag är!! Kan man nånsin begära mer än så?
Det ger mig motivation!!
Har aldrig i mitt liv mött en människa som ja känner mig så uppskattad av som Linnea! Hon bryr sig om mig på riktigt! Hon lägger ner tid på mig.
Så tacksam!

Jag minns för många år sen när jag låg i min säng och inte kunde sova, hjärtat va totalt förstört och jag kvävde gråten i kudden, ni vet hur det känns, olycklig kärkek? Jag hade en strumpa med mig i sängen som ja hade sprutat hans perfym på, för att plåga mig själv ännu mer!
Bara 15 år och helt förstörd av de vi kallar kärlek. Det va på riktigt, det gjorde så ont, ren smärta på ställen i kroppen som man inte visste fanns. Ett sönderslitet hjärta och ingen erfarenhet att laga det med.. Hur gjorde man? Första gången man klistrade ihop sitt hjärta?!

Vet ni vad jag gör nu? Ligger i sängen och kan inte sova, har min älsklings tröja jämte mig med hans parfym på, jag gråter inte och jag har inte ont i hjärtat, jag är lycklig! Och jag saknar honom så mycket. Min Christoffer.

Kärlek. Aldrig så okomplicerat som folk säger, oavsett hur fin den är eller hur vackra människor man får stöta på i den. Vi har älskat och förlorat, vi älskar och hoppas på att få behålla. Jag har den ekade meningen i huvudet som omgivningen trycker in likt ett vandrande mantra;
Är det rätt så är det lätt.
Sån jävla bullshit ändå. När har något som spelar roll någonsin varit lätt hela vägen in i mål? När har en match mot en värdig motståndare varit lätt att vinna? När har lagningen av en avancerad och gudomligt god maträtt varit enkel att tillaga? När har en perfekt sminkning varit enkel att lägga? När har livets viktiga relationer mellan starka personligheter varit enkla från början till slut? Oavsett om vi talar om din relation till dina föräldrar, syskor, kollegor eller käresta.
Livet är inte alltid lätt. Att borsta tänderna på morgonen kan vara det. Tömma diskmaskinen. Gå samma bekanta väg till jobbet. Skicka ett mejl per automatik eller svara i telefon med vana. Inlärda sysslor är ofta lätta men precis som med sysslor är det kanske med relationer. De blir lättare i takt med att de blir vanor. En del av ens vardag. En person du vant rör dig i närheten av och som du vet var du har.
Men i början. De första, skakiga stegen när du ska testa något (eller någon) ny. Så skört det är då. Två bambi på hal is. Ovisshet som skapar osäkerhet och olikheter som skapar konflikter. Det tar tid att bygga hus som håller och det tar tid att bygga relationer med trygga grunder. Vi ska inte vara rädda för konflikterna. De är i många fall oundvikliga. Ingen människa kan göra alla rätt mot en människa man ska lära sig leva med. Det kan nog vara en god idé att inte sätta för höga krav på sin relation i början. Du kan inte vara fotbollsproffs över en natt och du kan inte bolla en relation felfritt över en natt heller. Välkomna diskussioner, olikheter och konflikter. Se de som utmärkta tillfällen att göra om och göra rätt. Låt misstag skapa den bästa versionen av dig själv och lita på att hen du vill leva med kommer att försöka göra likadant.
Jag frågade min mamma en gång om hon och pappa brukar bråka. Hon svarade; "Första året bråkade vi massor. Det tar tid att lära känna och förstå någon. Sen har det varit 24 år av förståelse, kärlek och kommunikation.".
Precis så.

Älskar morgonen när jag inte behöver gå upp någon tid. Men hatar på riktigt hatar bygg gubbarna utanför fönstret som varenda eviga morgon förstör drömmarna med oväsen. Ett skott i pannan på dom!

Jag ligger fortfarande i sängen, med min efterlängtade forni bok. Hon är helt otrolig på att skriva.

Jag känner så mycket, jag känner så starkt, och jag ändrar mig ofta väldigt fort. Ena sekunden kan jag vara den lyckligaste tjejen i världen, det räcker att han tar min hand när ja sover. Nästa sekund kan jag gråta, över en mening som kanske helt enkelt kom ut fel!
Vill inte kalla mig själv överkänslig, mer instabil.

Just i detta nu tror jag att våran framtid skrivs, spännande å läskigt på samma gång! Mest så himla läskigt så jag inte vågar tänka på det än!

Vet ni vilken låt som är den absolut finaste jag vet?! If tomorrow never comes.. Det har vart några år där jag inte klarat av att lyssna på den, den påminde mig om på tok för mycket smärta, men herregud vad fin den är!!!!
Från början till slut!
Jag tror att jag är duktig på att visa alla jag tycker om att jag gör det, jag vet iallafall att jag gör mitt bästa! <3

Livet kan ändras så himla himla fort, när man vaknar på morgonen har man faktiskt ingen aning om vad dagen har att erbjuda..det kan va ett samtal, de kan va ett stort beslut att ta, ele vad som helst!
Förändring är läskigt! Men spännande. För mig spelar det ingen roll vart jag är Sålänge han är vid min sida.
Jag är en tänkamänniska, och har lätt för att ändra mig om saker, men är alltid nollställd på morgonen , därför ska ja sova å se vad ja känner imorgon! Godnatt

Jag bryr mig inte om vem du arbetar med. Jag vill veta vad du längtar efter, och om du vågar göra de ditt hjärta drömmer om.

Jag bryr mig inte om hur gammal du är. Jag vill veta om du är villig att riskera allt för kärleken, för dina drömmar, för det äventyr det innebär att leva.

Jag bryr mig inte om i vilken position planeterna står i förhållande till dina stjärnor. Jag vill veta om du känt sorg, om livets motgångar gjort dig öppen eller om du krympt ihop och slutit dig av rädsla för kommande smärta.

Jag vill veta om du kan nalkas smärtan, min eller din egen, utan att försöka gömma den, förminska den eller fixa den. Jag vill veta om du kan nalkas glädjen, min eller din egen, -om du kan dansa, vild av en lycka som fyller dig ända ut i fingerspetsarna utan att bekymra dig om att vara försiktig eller realistisk och utan att tänka på vilka begränsningar det ligger i att vara människa.

Jag bryr mig inte om ifall historien du berättar är sann. Jag vill veta om du kan göra någon annan besviken för att förbli sann mot dig själv, om du kan uthärda anklagelser om svek utan att svika din egen själ. Jag vill veta om du kan vara trogen och därför pålitlig. Jag vill veta om du kan se skönhet även en grå dag.

Jag bryr mig inte om vart du bor eller hur mycket pengar du har. Jag vill veta om du kan stiga upp efter en natt fylld av ångest och förtvivlan, då du är trött ända in i märgen, och göra det som måste göras.

Jag bryr mig inte om med vem eller vad du har studerat. Jag vill veta vad som bygger upp dig inifrån när allt annat faller sönder. Jag vill veta om du kan va ensam med dig själv och om du tycker om sällskapet som ensamheten bjuder.

Jag bryr mig inte om vem du känner eller hur det kommer sig att du är just här. Jag vill veta om du kan uthärda att stå mitt i elden med mig utan att rygga tillbaka.

Kanske borde jag vara orolig, ligga å grubbla på kvällarna som ja gör när livet känns otryggt.. Men av nån anledning känner jag mig trygg, och lugn! För jag å min kille skulle kunna gå jorden runt tillsammans , det är jag säker på! Sålänge vi har varandra kommer resten att lösa sig. STÖRST av allt är kärleken! Å de finaste är den som håller hela livet, kämpa kämpa kämpa!!
Jag är så taggad på att leva hela livet tillsammans, att uppfostra barn, att resa och upptäcka världen, att lära känna barnens kompisar, åh vad jag vill ha en mysig liten familj med bara överflöd av kärlek! Livet kommer bli så himla roligt!
Och det har redan börjat.. Å de är HAN och JAG nu, å vi är ett bra team !!