stinna

Han är mitt allt.

Jag har inget planerat alls, ska bara vara ledig idag. Ligga i sängen tills ja inte känner för de längre (om de kan hända) å sånt mysigt!

Jag har så fina människor i mitt liv. Det ska jag alltid vara tacksam för. Igårkväll va jag, Nicole å Bettan och åt på en italenare och grek. Det va en fantastisk kväll, med mycket minnen å skratt <3
Sånt borde man göra oftare!!

Vad vill du säga när allting är sagt? Vad vill du känna, när någon tagit din makt?

Jag va bara ett litet barn, men jag visste allt om smärta i hjärtat, om rädsla och om mörker. Jag va helt trasig. Hela min livssituation va helt förstörd. Alkoholen hade kommit in i mitt liv å förstörde våran fina familj! Förstörde allt. Skämde ut mig. Smutsade ner oss. Jag levde i ständig rädsla, när hjärtat slår så fort så det känns som det ska hoppa ut ur ens egen lilla kropp. Jag va inte gammal när jag fick hitta på egna knep för att skydda de jag älskade mot smärtan. Jag fick lära mig att hata och älska på samma gång. Och jag vet att det hade slutat illa, om jag inte blev räddad i tid..
I 12 år har jag bott i min älskade fosterfamilj , och dom blev min räddning. Dom har skyddat mig mot allt ont, visat mig vad kärlek är och fått mig att känna mig viktig! Utan min syster Alexandra hade jag aldrig vart den människan jag är idag. Vi har en relation jag inte skulle byta bort mot nått i hela världen. Vi ger varandra så mycket energi, vi har upplevt så mycket ihop, utvecklats å formats. Jag är så evigt tacksam, för allt hon har gett mig! Så imponerad över att nått som va så trasigt, kunde bli så himla bra! Tänk att det finns sånna goda människor, som tar hand om nån annans barn, och behandlar de som ens eget, så mycket kärlek. Dom har räddat ett liv. Det är värt så mycket. Hur ska ja nånsin kunna visa min tacksamhet! Jag hade tur.
Jag älskar mina familjer <3

Ni vet när man är sådär riktigt nykära.. Och allting ska hända för första gången, första träffen, första samtalet, första kyssen, första morgonen tillsammans..Jättefint ellerhur? Men vad jobbigt det är!!
Hur man hela tiden är ständigt nervös, otroligt osäker och hela tiden måste tänka sig för..man går hem å har ont i magen för att man inte kan äta, man är rädd för att va ful på morgonen och man analyserar precis allting..

Som forni säger, på riktigt är bättre än i början å när det är rätt smakar det bara bättre för varje dag.

Och det är så mycket härligare att vakna på morgonen och veta att jag är älskad trots att jag är ful, att kunna äta utan att tänka, bara kunna umgås hur avslappnat som helst. Kärleken blir bara större, kyssarna smakar bättre och allting blir så bra när det är på riktigt!

Men jag kommer alltid minnas våra "första gången" grejer med värme i mitt hjärta, för allt va så fint, men nu är jag glad att det är över <3

Jag tror att det är så sjukt viktigt att vara försiktig med vilka människor man släpper in i sitt liv.
Tänk att ens inre (hjärta å själ) är ens egen lilla trädgård, där man får plantera vilka blommor å träd man vill och göra till det finaste stället på jorden. Så kanske du släpper in nån i din trädgård som går runt med leriga skor och bara skitar ner, sågar ner dina träd och trampar sönder i rabatten.. Och så tar det så sjukt lång tid för allt att växa upp igen, och du måste lägga ner ännu mer arbete på att göra de så fint som du ville ha det.
Det är så människor gör , och jag tycker verkligen att man ska vara rädd om sig själv , välja noga vilka man släpper in och veta varför man gör det!