Med ena foten utanför

Vansinnigt sugen på choklad! Hur svårt ska det va att lägga av?! Det är som en drog för mig och det gör mig på riktigt lyckligare.

Ni vet Melissa horns låt, med ena foten utanför! Fantastisk låt.
Vet ni att jag kan förstå dom som lever ett sånt liv, jag har gjort det, kommer inte göra det igen men måste ändå förstå..för fatta vad ont det måste göra i hjärta å själ å kropp, att vara totalt omedveten om att ens förhållande håller på att ta slut, att man själv tror att man har det hur bra som helst, så när man minst anar det så rasar ALLT och man har INGET. Förstår ni hur mycket man verkligen måste LITA på den människan man lever med , på riktigt med hela sitt hjärta. Jag tycker det är så häftigt när man klarar av att göra det. Jag klarar det, jag vågar satsa hela mig själv, men visst e de apläskigt?!
Och att ha en människa som litar lika mycket på en tillbaka..det är häftigt, det betyder att man har ett stort ansvar att inte göra den människan besviken.
Ha en fin kväll!


.


Långa nätter

Jag hatar fåglar , jag hatar allting som håller mig vaken kl kvart över 4, å snart börjar grävmaskinen. Jag vill bara lååång här ifrån till en mörk tyst plats där ingen hittar mig


Hans lukt

Varenda dag blir jag löjligt förälskad i honom. Varje morgon när jag öppnar ögonen och ser det finaste ansiktet. Min kärlek växer mer för varje dag. Han får mig att skratta. På riktigt. Jag är livrädd för "föralltid" men jag tänker aldrig släppa taget. Jag har hittat hem. Det finns ingen plats jag hellre skulle va på. Ingen famn jag hellre skulle va i . Älskar den känslan. Man kan tro att jag skulle känna mig fast, men faktum är att jag aldrig känt mig så fri. Fri från sjuka behov. Trygg i mig själv. Och i honom. Jag har en stark tro på vårt oss. För ärligt, vem skulle passa han bättre än mig? Å vem skulle förstå mig så som han?
Det är kul att se hur ens förhållande utvecklas. Hur man lär känna varandra hela tiden. Man lär sig att hantera saker på andra sätt. Att förstå varandra. Det är viktigast, att förstå. Förstå varför den andra känner som den gör.
Det är så fint att man väljer att dela sitt liv med någon. Så stort. Å spännande.

Jag är ingen människa som låtsas att saker är bra så det ska se bra utåt, jag är på riktigt, och mitt liv å mina känslor går upp å ner precis som alla andras, men mitt förhållande ÄR bra, inte alltid men oftast , varför? För att vi vårdar det, vi lägger ner tid på att ta hand om varandra å vi förstår att ett bra liv tillsammans inte sköter sig självt. Precis som man vårdar sina vänskapstelationer, det är viktigt.

Ps. Noblesse å vatten är livet!


RSS 2.0