stinna

När jag va liten å va sjuk, det va de bästa som fanns. Jag fick umgås med mamma hela dagarna. Vi kollade på film, flera stycken och hon va alltid med! Vi blandade ihop massa röror som vi åt, med ägg och socker! Jag fick alltid sitta på diskbänken å ta min medicin, för hon visste att de kommer komma ut lika fort som jag får de i munnen, men hon hade tålamod med mig. Hon va så rädd om mig, å pysslade om mig. Vi brukade rita tillsammans , hon målade aldrig nånsin utanför! Ibland tror jag att jag va sjuk med flit, bara för att få va nära henne hela dagen å jag vet att hon va glad sålänge hon slapp gå till jobbet.. Tror hon har kollat på varenda Astrid Lindgren film med mig säkert 10 gånger om, om inte fler..läst varje bok! Och jag hatade att duscha, hon fick alltid jaga mig länge för att få tag på mig, å ja räckte ut tungan åt henne hela tiden när ja duscha, trots allt schampo ja fick i munnen, usch!
Jag beundrar henne för sitt tålamod, för hennes engagemang och för hennes glädje, trots att hon va så sjuk.. Hon är den som lärt mig vad renaste form av kärlek är! Hon orkade så länge, min fina mamma. Längtar så mycket efter henne när jag är sjuk å ynklig <3
Hon kämpar å kämpar, blir jag hälften så bra mamma som hon, då är jag nöjd!

Idag skulle jag ha städat min garderob, det behövs. Istället ligger jag i sängen å bara stirrar på den. Sjukaste huvudvärken i världshistorien. Inte ens godis hjälper!

Trots huvudvärken så har jag bestämt mig för att ta all tid jag lägger ner på dumma människor å lägga den på de som förtjänar den istället!

Han är det vackraste jag vet. Jag kan sitta länge å bara beundra hans fina ansiksdrag. Hans helt otroligt fina händer. Ärligt så blir han finare att titta på för varje dag som går. Hans insida lyser igenom. Jag är lyckligt lottad som har honom! Jag ska titta på honom Sålänge ja lever

Den enda människa man kan ändra på i livet är sig själv!!
Det är ingen idé att försöka ändra på någon annan , det går inte, var om en är som dom är! Å i slutändan är de nog olikheterna som gör att vi tycker om varandra.

De senaste dagarna har ja blitt trött, ledsen och förvånad över mänskligheten, men äsch.. Jag tar ansvar för mitt liv å mina beslut, så får andra göra som de vill !

Att C är min är de bästa som har hänt mig. Godnatt

Ikväll blev jag ledsen..helt utan anledning , på riktigt!

Sen fick jag ett sms av min mamma- och helt plötsligt måste jag tänka på att andas..det är nog svårt för många att förstå, å jag kräver inte att någon ska förstå. Vet ju Knappt om jag förstår själv.
Vissa saker i livet är för stort för oss att förstå, döden tillexempelt , och evigheten.
Jag bara önskar att jag fick vakna upp ur denna mardröm. För jag är så ledsen, så svag, och så rädd

Jag älskar att vara ensam med mina tankar och mina känslor!
Jag sitter i en park. På en bänk som är helig. Skulle gå sönder om någon plockade bort bänkarna här. Det finns så många platser , så många minnen , som har tagit oss dit vi är idag.

Jag älskar hur världen målas färgglad på sommaren, trädens gröna färg, gräset, blommorna, allt dött får liv igen! Och alla lukter! Nyklippt gräs, grill, syrenerna.

Och medans världen går från finaste sommaren, till en färgrik höst, till en vit vinter och en knoppande vår..så står bänken fortfarande kvar, fylld med så mycket känslor!!

Vad tror ni? Att man bäst hittar sig själv när man lever ensam? Eller att man blir hel när man hittar sin andra halva?

Jag tror man lär sig att hitta rätt tillsammans, att man formar varandra, att man får ge och ta. Att man gemensamt hittar ett mål i livet, å ser åt samma håll!

Jag är som vanligt sugen på snabbmakaroner och väntar på att sista avsnittet av biggest ska börja..jag är så stolt över mina tjockisar som har slitit så :)

Och hur vet man, att man har hittat rätt? Det känner man, tro mig..man känner det i hjärtat, själen vet om det, hjärnan också, alla vet!!